Det pågår något stort i Cape Canaveral - slutet för Ariane?

Ariane - hotad?

Det pågår något stort i Cape Canaveral. Den amerikanska firman SpaceX, grundat av IT-miljardären Elon Musk, förbereder uppsändningen av det första exemplaret av satellitbärraketen Falcon 9 inom ett halvår. Raketen skall kunna bära tunga satelliter till s.k. geostationär transferbana (GTO) - en omloppsbana från vilken man kan lägga en satellit i en geostationär bana - den typ av bana som kommersiella TV-satelliter använder.

SpaceX har redan lyckats bygga en liten raket, Falcon 1, som kan sända upp småsatelliter, och fått den att fungera på fjärde försöket. SpaceX har utvecklat båda raketerna av egen kraft. Till att börja med tänkte man använda komponenter som utvecklats för andra bärraketer. Hypotesen var att detta skulle vara lönsamt, men SpaceX har mer och mer gått i riktning mot att göra sina egna delsystem. Det går ju emot allt vad traditionell industriell logik dikterar, men orsaken kan stå att finna i den prisnivå som delsystemleverantörena vant sig vid i traditionella raketprojekt.

SpaceX mål är att åstadkomma en radikal sänkning av priset för rymdtransporter. Falcon 9 kan bära 4,5 ton till GTO till ett pris av 47 mljoner dollar. Falcon 9 Heavy, en version av Falcon 9 med hjälpraketer, kan ta 11,5 ton till GTO för 94,5 miljoner dollar.

Ariane-5 (ECA) kan lyfta 9,6 ton till GTO, men exakt vad priset är vet man inte - raketfirman Arianespace har ju inga priser på sin hemsida - i motsats till SpaceX. Men det ryktas att priset för en hel raket är 120 miljoner dollar. Arianespaces chef le Gall har dock angivit att priset är 20000 dollar/kg. Om man köper en uppskjutning av en 4,5-tonssatellit med en Ariane, d.v.s den sänds upp tillsammans med en annan satellit och om verkligen kilopriset håller även för en sådan uppskjutning så kostar det 90 miljoner dollar att sända upp en 4,5-tonnare till GTO.

Om Space-X lyckas med teknik och priser så är detta slutet för Ariane. Att Ariane skulle kunna sänka priset till hälften är helt otänkbart. Deras underleverantörer har vant sig vid en viss prisnivå och min gissning är att de hellre avstår från att leverera än att gå med förlust. Om man skall ta upp kampen mot Falcon 9 så måste vi i Europa nog "börja med ett vitt papper" och glömma den gamla industristrukturen.

Om SpaceX lyckas så kommer Ariane att gå en kommersiell sotdöd till mötes. Om vi i Europa vill ha kvar en egen förmåga att sända upp satelliter så kommer det att kosta skattebetalarna stora summor. T.o.m. i Frankrike, Arianes stolta hemland, börjar man nog tveka inför en sådan situation. Men det kan hända att Europa ändå väljer att gå vidare med egna raketer. Ariane kom ju till i början av 1970-talet för att inte göra Europa beroende av USA och Sovjeunionen för att få upp satelliter. Om vi inte har en egen raket så blir vi beroende av andra. Nu finns det fler att köpa från (USA, Ryssland, Kina, Japan, Indien) men Europa skulle i så fall ha minskat ambitionsgraden för sin rymdsatsning

Sverige håller på att lämna Arianeprogrammet. Precis vilka skälen är för detta tycker jag är oklart och något som jag tänker försöka utforska i ett annat inlägg. I ljuset av riskerna för en kommersiell kollaps för Ariane kan nog Sveriges hållning till Ariane förefalla vara klok. Men den tekniska förmåga som byggts upp i Sverige på raketmotorområdet borde man väl försöka ge en kommersiell chans utanför Ariane. Men klarar Volvo Aero att hålla priser som kan konkurrera med t.ex. egenutvecklingen inom SpaceX?

Jag tycker att vi inom svensk rymdverksamhet noggrannt måste studera SpaceX arbetsmetoder och industriella organisationsidéer. All industriell och rymdteknisk visdom finns inte i Europa eller kan sökas i den europeiska rymdorganisationens ESA sammanträdesrum. Vi måste ut i världen och se hur nya företag och nya rymdnationer gör. T.o.m. det gamla NASA tar sig i kragen då och då och hittar på något nytt.

Visst har många känt sig kallade att revolutionera rymdbranschen och få ned kostnaderna för rymdtransporter och satellitbyggen, men få är utvalda. Denna gång kan det dock vara allvar.

Sven Grahn