En rymdkunnig generaldirektör - igen - så bra!

I dag fick vi reda på att Olle Norberg blir ny generaldirektör för Rymdstyrelsen den 1 juni. Man kan läsa Olles CV på regeringens hemsida här. Grattis!

Här nedan en bild av Olle (t.v.), Richard Branson och jag själv tagen i New York 2006 när Virgin Galactic visade upp hur deras turistrymdskepp skall se ut.


Och här provsitter Olle ett passagerarsäte i attrappen av Virgins rymdskepp:


Vi rymdentusiaster önskar Olle lycka till med det nya jobbet. Vi ser fram mot de närmaste sex åren av Olles första förordnande.

Sven Grahn

Svensk Rymdverksamhet förr och nu - Nr 3

Svenska forskares användning av vår egen raketbas - Esrange

Förr: Sverige beslutade 1972 att ta över raketbasen Esrange (från den europeiska rymdorganisationen ESRO- en föregångare till ESA) och finansiera dess drift tillsammans med några andra europeiska länder. Orsaken var att svenska rymdforskare ville fortsätta att använda höghöjdsraketer för sin forskning. Guldåldern för svensk rymdforskning med sondraketer framgår av stapeldiagrammet nedan.

Nu: Svenska rymdforskare använder i princip inte Esrange. En svensk forskningsraket sänds upp vart fjärde-femte år, det är allt. En raket och en ballong finns i det framtida programmet. Forskaridéer för större användning av basen saknas inte. Rymdstyrelsen verkar dock inte särskilt intresserad av dessa idéer. Men staten fortsätter att pumpa in ungefär lika mycket pengar i driften av Esrange - för vilket ändamål?

Sven Grahn

Svensk Rymdverksamhet förr och nu - Nr 2

Samverkan mellan rymdindustri och rymdforskning

Förr: Rymdforskare och rymdindustri uppmuntrades att samarbeta i projekt. Rymdforskarna ställde svåra krav som rymdindustrin måste leva upp till. Det bästa exemplet på det är Odinsatelliten.

Nu: Samverkan är ytterst begränsad för att inte säga obefintlig. Rymdstyrelsen förefaller det senaste decenniet ha ansett att man i sin verksamhet skall göra en strikt boskillnad mellan rymdforskning och rymdindustri eftersom pengarna till dessa två grenar av svensk rymdverksamhet kommer från två olika departement (utbildning resp näring).

Sven Grahn

Svensk Rymdverksamhet förr och nu - Nr 1

Storindustrins intresse för rymdteknik

Förr: Stora svenska industriföretag (Ericsson, Saab, Volvo, Asea) var intresserade av rymdteknik av två skäl:

• en potentiellt ny marknad öppnade sig och
• man lärde sig ny teknik som höjde deras förmåga i deras huvudsakliga verksamhet (teknikspridning).

Nu: Ericsson sålde sin rymdverksamhet till Saabkoncernen som nu har sålt den till ett schweiziskt bolag (RUAG).

Teknikspridning var ett mycket viktigt skäl för staten att satsa på rymdverksamhet för fyrtio år sedan. Rymdteknik är nu en väl etablerad del av samhällets infrastruktur och "technology push" kommer från många industrigrenar. Visst finns områden där "rymden" ger "technology push", t.ex. mikromekanik, men rymdverksamheten är inte unik i att ge dessa "spin-offs".

Hela problematiken med teknikspridning har ställts på sin spets i och med diskussionen om Sveriges deltagande i Arianeprojektet. Volvo Aero framhåller att de har stor tekniknytta i sitt arbete med jetmotorer av det de lär sig i Arianeprojektet. Detta motiv för att delta i Ariane har Volvo Aero haft redan från första början och jag förstår deras förvåning över att detta argument inte längre uppskattas i kanslihuset och hos Rymdstyrelsen.

Nu har ju Volvos hela affär radikalt ändrat karaktär sedan 1970. Då mest försvarskunder, nu mest kommersiella kunder - med stor framgång.

Dessutom är Ariane ingen kommersiell framgång utan ett "svart hål" för utvecklingspengar, verkar myndigheterna tycka!

Så en ändrad inställning till teknikspridning från myndigheterna och bristen på kommersiell framgång för Ariane verkar ligga bakom Sveriges vilja att stiga av Arianeprojektet.

Sven Grahn

Hurra - Maud svarar på brevet!

2009-04-16 N2008/7075/FIN

Ert brev inför den europeiska rymdorganisationens ministerkonferens

Tack för ert brev inför ESA:s rådsmöte på ministernivå den 25-26 november 2008 i Haag. Brevet har tillsammans med övriga bidrag och synpunkter övervägts i samband med regeringens beslut inför mötet.

Det är bra att vi har samma grundinställning till det europeiska rymdsamarbetet och ser ESA även i framtiden som ett mycket viktigt forum för svensk rymdverksamhet. Hur stor andel av de statliga anslagen för rymd som ska gå till ESA-program respektive bilaterala och nationella initiativ kan man naturligtvis ha olika uppfattningar om.

Ni förespråkar en större andel till nationella initiativ. I våra överväganden om fördelningen mellan ESA och nationella insatser har aspekter som ni pekar på vägts in. Vi har också lyssnat på de som anser att vi investerar för lite i ESA-programmen och att vi inte når upp till vår BNI-andel i de frivilliga programmen. Jag anser att vi, utifrån omständigheterna, har uppnått en rimlig balans som ger utvecklingsmöjligheter för svenska företag och forskare i framtiden.

Det här innebär inte att vi kan slå oss till ro, utan vi måste fortsätta utveckla svensk rymdverksamhet och rymdforskning. Jag vill i det sammanhanget nämna regeringens beslut om en ändrad styrning av Rymdstyrelsen för att öka tydligheten, långsiktigheten och den strategiskt orienterade inriktningen av verksamheten.

Med vänlig hälsning


Maud Olofsson

---
Analys av och kommentarer till brevsvaret följer i senare blogginlägg.

Är Space X ett "OTRAG 2"? Hur som helst ligger Ariane illa till!

Jag har redan skrivit i bloggen om den amerikanska bärraketfirman Space-X. Uppenbarligen börjar den etablerade rymdvärlden - inklusive europeiska rymdbyråkrater - att bekymra sig - och det borde de.

Inom ledningen för Arianeprojektet i Europa finns uppfattningen att firman Space-X under ledning av IT-miljardären Elon Musk är oseriös och är ett hot mot mot seriösa bärraketutvecklare som Arianeprojektet. Orsaken till att Musk skulle få offentliga medel för att stödja utvecklingen skulle bara vara att Musk själv sätter in egna pengar och därför ser sig NASA tvingad att ge honom utvecklingskontrakt (i Europa sätter de firmor som deltar i Arianeprojektet inte en enda egen euro i utvecklingen - de får betalt för alla utvecklingskostnader).

Musk jämförs med Lutz Kayser som under 70-80-talet försökte utveckla satellitbärraketen OTRAG. Om en europeisk "Musk" skulle dyka upp med vidlyftiga löften i stil med Kayser skulle europeisk rymdverksamhet drabbas av ett "OTRAG 2" som skulle förvirra rymdbyråkraterna att flytta över från Ariane till denna nya "bondfångare". Ja, så går tydligen snacket inom Arianeprojektet. Det har jag hört från två oberoende källor.

Min kommentar är att skillnaden mellan Lutz Kayser och Elon Musk är att Musks lilla raket Falcon-1 faktiskt fungerat och han försöker inte hitta på någon okonventionell teknik eller koncept (som man kan säga att Kayser gjorde) utan använder väl beprövad sådan. Egentligen ligger nyckeln till Musks idé i den industriella strukturen - att inte "outsourca" utan att göra det allra mesta själv. Orsaken påstås vara att det är enda sättet att hålla uppe i kvaliteten. Arianes problem ligger i den extremt stela underleverantörsstrukturen. Ja, vi får se under det närmaste året. Om Falcon 9 fungerar bra så ligger Ariane illa till. Och Musk hävdar inte att han kan bygga en raket tio gånger billigare (som Kayser hävdade) utan hälften så dyrt.

Man bör inte underskatta Musk genom att jämföra honom med Kayser. Vi har sett en hel radda vansinniga idéer till "billiga raketer" de senaste decennierna, t.e.x Kistler. Space-X är det enda något så när seriösa företaget hittills. Men, vem vet, de kan gå samma väg som Orbital Sciences.... Vem har råd med en Pegasus nuförtiden? Men att Musks firma Space-X vet vad de håller på med är det ingen tvekan om. Antag att de lyckas med Falcon 9 - hur går det då med Ariane? Har den verkligen en kommersiell chans? Jag skulle inte tro det.

Även utan konkurrens med Falcon ligger Ariane i längden illa till på grund av sina extremt höga kostnader vars rot finns i hela det industriella upplägget. Konkurrensen är knivskarp och om amerikansk satellitindustri lyckas få blockaden mot kinesiska raketer hävd så blir konkurrensen ändå hårdare. Man kan förstås säga att den kinesiska bärraketindustrin är statssubventionerad och därför kan hålla låga priser - men är inte Ariane statsubventionerad? Jo, till sista kronan (euron) betalas utvecklingskostnaderna av den europeiska rymdorganisationens medlemsländer. Och under en period subventionerades också programmet för att kunna hålla "världsmarknadspriser".

Om Sverige då fortsätter att sätta in statliga pengar i projektet (och därmed i svensk industri) så gör man det av rent politiska skäl (att bibehålla en europeisk förmåga på bärraketområdet) och inte för att utveckla en lönsam industrigren (europeisk bärraketindustri).

Dessutom förefaller det som om näringsdepartementet och Rymdstyrelsen inte längre bedömer att teknikspridning är ett bra motiv för att stödja en teknik med anknytning till rymden. Läs mer här.

Sven Grahn