Jag
tog bruttosiffran för varje programelement inom ESA, multiplicerade med Sveriges
procentandel och eurokursen samt dividerade med antalet år som programelementet
varar. Sen har jag lagt ut dessa summor på de år det gäller, summerat och gjort
denna graf (klicka på den för att förstora). Eurokurs=9 kronor. I grundprogrammet ryms ESA:s rymdforskningsprogram. Att åtaganden inom olika verksamheter ser ut att löpa ut behöver inte betyda att dessa verksamheter uppphör, bara att nya beslut kan tas för att gå vidare och då kan myndigheten prioritera graden av sitt deltagande ifall den vill.
Men, man ser tydligt effekten av den förre generaldirektörens upplåsning över en extremt lång period av
massor av pengar i Jordobservationsprogrammet (ända fram till utgången av 2017!). Med hänsyn till att det är
otroligt svårt att få beställningar till svenska företag inom detta program så är denna
låsning ett stort problem: det svårt att få in nya verksamheter och en ständigt
ökande underretur uppstår, d.v.s. Sverige får inte tillbaka tillräckligt mycket beställningar i förhållande till de medel vi skickar till Paris.
Hur i h-e tänkte man när detta sakernas tillstånd beslutades?
Är regeringskansliet medvetet om detta bekymmer för Rymdstyrelsen?
Sven