onsdag 29 februari 2012

Rymdstyrelsens svåra framtidsproblem - i ett nötskal

Jag tog en titt på Rymdstyrelsens årsredovisning för 2011 och gjorde följande:
Jag tog bruttosiffran för varje programelement inom ESA, multiplicerade med Sveriges procentandel och eurokursen samt dividerade med antalet år som programelementet varar. Sen har jag lagt ut dessa summor på de år det gäller, summerat och gjort denna graf (klicka på den för att förstora). Eurokurs=9 kronor. I grundprogrammet ryms ESA:s rymdforskningsprogram. Att åtaganden inom olika verksamheter ser ut att löpa ut behöver inte betyda att dessa verksamheter uppphör, bara att nya beslut kan tas för att gå vidare och då kan myndigheten prioritera graden av sitt deltagande ifall den vill.


Men, man ser tydligt effekten av den förre generaldirektörens upplåsning över en extremt lång period av massor av pengar i Jordobservationsprogrammet (ända fram till utgången av 2017!). Med hänsyn till att det är otroligt svårt att få beställningar till svenska företag inom detta program så är denna låsning ett stort problem: det svårt att få in nya verksamheter och en ständigt ökande underretur uppstår, d.v.s. Sverige får inte tillbaka tillräckligt mycket beställningar i förhållande till de medel vi skickar till Paris.


Hur i h-e tänkte man när detta sakernas tillstånd beslutades?


Är regeringskansliet medvetet om detta bekymmer för Rymdstyrelsen?


Sven